Hästbacka, Rafvald Månsson 🔗

Nämd i ML 1590 -> 1607
Husbonde nämnda tid.
Helge Smedjebacka ;
Hästbacka-bönder under 1600 talet.
Av de handlingar som belyser bosättningen inom Terjärv,och den del
som på 1580 talet begynte kallas Hestbacken, framgår att det redan
1547 fanns två hemman i byn. Från ca 1565 delades det ena av dessa
så att det fanns tre bönder i byn .från 1560 talet tillkommer en
brukare i Kolam och från slutet av århundradet även en på Emmet.
Det finns inte några kartor från denna tid,som anger var
bosättningen eller gårdarna fanns.Det är först långt senare,eller
i slutet av 1600 talet som Lohms karta tillkom.
Även om det är långt ifrån säkert,torde hemmanens gårdsbyggnader
i byn förutom rior ha funnits på norra sidan av ån,.Vill man
försöka att exakt ange gårdarnas placering,torde Ragvald Månssons
gård ha varit i Djöstas trakten,.Matz Perssons i Nybondas-Warg,
trakten (Smedjebacka )och det tredje hemmanet med Matts Bryggare
som ägare,längst i nordväst, sannolikt Forsbacka.Boplatsen kan
dock ha varit i Heimbacka -trakten,då där antecknats om någon
gammal tomt.Alla hemmanen i byn kallades Hästbacka ,för
enkelhetens skull benämndes de i A ) B ) C ).
Därmed inte sagt att hemman A) skulle
vara äldre än hemman B ).Byns befolkning vid 1600 talets ingång
kan kanske ha utgjort 10-> 15 personer i dessa tre rökar.(gårdar)
I början Av 1600-talet mantalssattes hemmanen.Hemmanen i Hästbacka
by erhöll följande mantalstal: Hemman A ) 1.1/2 mantal, B ) 1
mtl,
hemman C ) 1 mantal.Detta ger vid hande att de var förhållandevis
stora,eller betydligt över medeltalet.Ägaren till hemman C ) som
torde ha varit hemma från annan ort,och synbarligen affärsman,ty
han bodde inte i något skede på gården, och höll inga husdjur
Däremot hade de båda övriga ägarna många husdjur, Ragvald Månsson
hade år 1606, 29 spannland odlad jord och 15 kor, medan Matts
Persson på hemman B ) hade 36 1/2 spannland och hela 19 kor.
ett spannland kan kanske ha omfattat en något mindre areal än ett
tunnland ,som senare blev vanligaste måttet på en arealyta jämte
kappland.
År 1607 anges Anders Bryggares 16 spannland som öde likaså 1608.
År 1610 synes Ragvald Månsson ha avlidit,och efterträdes i de
olika längderna av sonen Daniel Ragvaldsson.Denne var förmodligen
en betrodd man,enär han redan 1611,tillsammans med ett par andra
bönder från socknen ,gjorde en uppvaktning hos kungen Karl 1X i
Stocholm ,i en tvist om Öja bornas skyldighet att erlägga skatt
till den nybildade socknen Cronoby .( ES 843. )Ärendet avgjordes
först den 30 juni 1617 då Gustav Adolf (II) gav sitt utslag.
Tvisten gällde Öjabornas ovillighet att gå i Kronoby kyrka , dit
26 rökar överförts i samband med Kronoby sockens bildande, och
ovilja att erlägga skatt till den nya socknen.Konungen ansåg att
de bör ha rätt att som tidigare besöka sin sockenkyrka i Karleby ,
även om de eljest hörde till Kronoby.Efter detta talade man om att
de med kroppen hörde till Kronoby men med själen till Karleby.
(Kronoby databasen)